Jag ger mig inte för vädrets makter...

Första arbetsdagen efter det att vi ställt tillbaka uret till "normaltid", hmmm känns så där.

Kolsvart när man tittar ut genom kontorsfönstret och klockan börjar närma sig hemgång. Regnet piskar mot rutan och nere på gatan står min kronan cykel som är rejält dyngsur och väntar. Det är bara att acceptera att nu är det mörkt när man går hem ifrån arbetet och nu är verkligen hösten här.

Sätter full fart hemåt trampandes igenom stan, regnet slår i ansiktet, taskiga regnkläder och glasögon som immar igen.
Men det är den här resan värd trots allt, för när jag passerar Gamla Stans tunnelbaneperrong och ser denna trängsel och överfyllda tunnelbanetåg. Då känns det rätt bra att bo i stan och ha cykelavstånd även om det tar en halvtimme eller så.

P.s Stockholm är vackert även när det är mörkt och regnet står som spön i backen:-)